Är du vaken nu

Har du tid en stund med mig

Dina trötta ord de smeker sakta mitt öra

 

Och genom nattens mörker så ekar din röst

Via långa kablar

Över vilande jord

Och du säger att jag är så bra

 

Och längs frusna vägar

Så vaknar till liv

Små lysande ögon

Från värmen av ditt tak

Och de lyssnar precis lika spänt som jag

 

Finns du kvar en stund

Så jag slipper längta så

Är du sliten nu

Efter långa dagars jobb

För se vårt avstånd krymper

Och milen blir till steg

Och dina viskningar blir till skuggor i mitt

Och det känns ju nästan som om du ligger här

 

För när tiden släpper sitt grepp om dina läppar

Så finns du hos mig och inte som ett lån

Nej du fastnar som ett fönster i mitt hjärta

Ja, du fastnar som ett fönster i mitt hjärta